Bonnier News
Sverige
- Dagens Nyheter
- Expressen
- Dagens industri
- HD/Sydsvenskan
Äger även verksamheter inom bokutgivning (Bonnierförlagen) och filmproduktion (SF Studios). Den tidigare tv-verksamheten — bland annat TV4 — såldes till Telia 2019.
Medietransparens
Vem äger svenska medier?
En stor del av svensk nyhetsjournalistik samlas hos ett begränsat antal större ägare och public service-aktörer. Att förstå strukturen — vem som äger vad, och varifrån makten egentligen kommer — är en förutsättning för att läsa medierna med öppna ögon.
Ägarkartan
Nedan visas några av de mest framträdande ägargrupperna. Det finns fler — bland andra Stampen/Polaris, Gota Media och NWT — men dessa fyra illustrerar de viktigaste ägarmodellerna: familjeägt, stiftelseägt och public service. (Ägarform och räckvidd är olika saker — NTM är till exempel både regionalt och stiftelseägt.)
Familjeägt
Schibsted
Norge
- Aftonbladet
- Svenska Dagbladet
- Omni
- TV4
Medieverksamheten (Schibsted Media) ägs sedan 2024 av den norska stiftelsen Tinius Trust. TV4 förvärvades från Telia 2025. Marketplace-verksamheter som Blocket och Finn ligger numera i det börsnoterade Vend (tidigare Schibsted ASA), skilt från mediedelen.
Public service
Sverige
- SVT
- Sveriges Radio
- Utbildningsradion
SVT, SR och UR ägs av Förvaltningsstiftelsen, skapad för att trygga bolagens oberoende. Uppdrag och villkor regleras genom lag och sändningstillstånd.
NTM
Sverige
- Norrköpings Tidningar
- Östgöta Correspondenten
- Upsala Nya Tidning
- Norrbottens-Kuriren
- Gotlands Allehanda
En av Sveriges större regionala mediekoncerner, med titlar från Östergötland till Norrland. Ägs av Erik & Asta Sundins stiftelse.
Listan är ett urval — inte komplett. Strukturer förändras när titlar köps, säljs och läggs ned.
Koncentration och dess konsekvenser
När allt färre ägare kontrollerar allt fler titlar påverkas både redaktionella resurser och vilket innehåll som prioriteras. Samma koncern kan äga både morgontidning och kvällstidning — ibland med olika profiler, ibland med överlappande inriktning.
Internationella mediepluralismrapporter (Media Pluralism Monitor) beskriver Sverige som ett land med koncentrerat medieägande. Inom flera av rapportens områden bedöms risken som låg, inte minst tack vare robust public service och mediestöd. Men inom marknadspluralitet har risken stigit och bedöms i senare omgångar som hög — bland annat eftersom svensk lag saknar krav på att redovisa medieägande och på att pröva hur marknadskoncentrationer påverkar mångfalden. Det har lett till återkommande debatt om behovet av ägarkartor och transparenskrav.
Varför ägarkartor är svåra
Att fastställa exakt vem som äger vad är krångligare än det låter. Koncerner kan ägas via holdingbolag, stiftelser och komplicerade aktieägarstrukturer. Bonnierfamiljen äger via stiftelser och familjebolag; Schibsteds medier ägs numera privat via en norsk stiftelse, medan koncernens forna marknadsplatser är börsnoterade i Vend.
Dessutom ändras strukturen över tid: tidningar köps, säljs och läggs ned. En ägarkarta är därför alltid ett fotografi vid en viss tidpunkt — inte en evig sanning. (Schibsted-raden är ett färskt exempel — namnbytet från Schibsted ASA till Vend skedde så sent som 2025.)
Hur Mediespegeln använder ägaruppgifter
På vår mediesida visas ägare och deklarerad politisk linje för varje medium vi bevakar. Dessa uppgifter visas enbart som kontext — de matas aldrig in i någon beräkning eller analys.
Syftet är att du som läsare ska kunna se strukturen medan du läser data, inte att vi ska använda ägaruppgifterna för att förutse eller förklara ett mått.